Att köa - lesson 2

Ungrarna är en av de få nationaliteterna i Europa som faktiskt vet hur man köar, på ett svenskt sätt alltså. Ungrarna har, till skillnad mot större delen av Europa, insett värdet i att veta hur man köar rätt och att följa de outtalade köreglerna. Här köas det artigt och fint till bussar (om de inte har flera ingångar som exempelvis stadsbussarna), på posten och i mataffären utan knuffades, fusk och andra oärliga knep för att komma före. Inte ens tanterna (som jag kommit att inse är de mest köfuskande varelser som finns -framför allt de italienska- hur mycket de än försöker anlägga en ärlig "gullig tant" uppsyn) skulle komma på tanken att smita förbi dig. Även i situationer där en fysisk kö inte krävs, som till exempel på busshållplatsen när endast ett par personer väntar på bussen, antecknar var och en av ungrarna mentalt i vilken ordning folk kom till busshållplatsen. Så om jag kommer först till hållplatsen och sätter mig på bänken och det något senare kommer någon annan som står längre fram och därför hamnar mitt framför dörren när bussen stannar, så väntar denna på att jag ska kliva på först! Mycket rart! Detta beror nog till stor del på att det är på landet men även åt andra hållet, när man åker hem från stan, så går det utmärkt att köa sittandes.

Ett ställe där det däremot inte köas är i rulltrapporna i tunnelbanan. Systemet stå till höger-gå/spring till vänster existerar inte. Oj så irreterande skulle man kunna tro men faktum är att det inte behövs. Ungrarna varken springer eller går i tunnelbanerulltrapporna. Inte ens i morgonrusningen. Istället står alla helt chill och tycks tänka: Det går fler tåg. Jag har ärligt talat aldrig sett ungrare stressa iväg någonstans. Tänk er Stockholms tunnelbana där ingen sprang, där alla bara lugnt åkte i rulltrapporna, stod lite hursomhelst, promenerar lugnt till tågen, oavsett tid på dygnet. Det är lite mystiskt men mest bara så jäkla skönt.